13
jan
Plats för små i en växande stad
Nytänkande och kreativitet är nyckelingredienser när nya stadsdelar växer fram i redan tätbebyggda områden. Längs Årstastråket äger fastighetskontoret flera bostadsrätter som omvandlats och anpassats till förskoleverksamhet.
Det duggar lätt när tidningen Avtryck besöker förskolan Mejeriet. Regnet är dock inget som bekymrar de galonklädda förskolebarnen som klättrar, springer och leker kurragömma i skogspartiet som sträcker sig in på förskolegården.
Mejeriet är en av stadens nyare förskolor och ligger i bottenvåningen av ett nybyggt sexvåningshus längs Årstastråket. Här finns sex avdelningar med plats för totalt 100 barn.
För att kunna ha en förskola i ett flerfamiljshus har staden, genom fastighetskontoret, köpt flera bostadsrätter som utgör förskolelokalen och hyrs ut till stadsdelen.
– Vårt uppdrag är att hjälpa stadsdelarna med deras lokalbehov,till ett rimligt pris, säger Hans Vesterberg, kundförvaltare på fastighetskontoret. När nya stadsdelar växer fram behöver förskolorna få plats i området, i de nya husen. Då går fastighetskontoret in som bostadsrättsägare.
Lokaler för lek och lärande
Fastighetskontoret ansvarar för att lokalerna anpassas till förskolans verksamhet. För att det ska bli riktigt bra krävs ett aktivt och nära samarbete med stadsdelen och stor insikt i förskolans behov. Linnéa Engström är koordinator inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och fungerar som en länk mellan förskolan och stadsdelen:
– Min roll är att bevaka förskolans, det vill säga barnens,intresse och få med det pedagogiska perspektivet redan i planeringsstadiet. Praktiska saker som kök/pentry, fungerande IT och tillgänglighetsanpassning ska såklart finnas. Men också de mjukare bitarna. Enligt läroplanen har förskolan i uppdrag att erbjuda möjligheter till lärande. Då måste det till exempel finnas handfat och vatten så att barnen kan måla och göra experiment.
– En fråga som vi tittar särskilt på är gården, säger Linnéa. Finns det utrymme för en tillräckligt stor gård? Går den att göra tillräckligt kuperad i topografi, så att barnen kan utmanas fysiskt och kan leka, klättra och springa? Finns det plats för sand, vatten och solskydd? Hur ser möjligheterna ut för vegetation?
Boverket rekommenderar minst 3 000 kvadratmeter gårdsyta för att barnen ska kunna röra på sig ordentligt. Förskolan Mejeriets gård är förvisso inte riktigt så stor men ligger å andra sidan i direkt anslutning till ett skogsområde, som i princip blir som en del av gården.
– Marken i alla stora städer är dyr och eftertraktad, säger Linnéa. När staden bygger så mycket blir det extra viktigt att någon bevakar barnens perspektiv. En förskola är ju ingen vinstdrivande verksamhet och riskerar att prioriteras lägre än en kommersiell verksamhet.
Ekonomiskt och tryggt för stadsdelen
Att fastighetskontoret köper bostadsrätterna och ansvarar för lokalanpassningen är också ett sätt förstaden att säkra sina investeringar. Om behoven förändras ska lokalerna kunna återställas till lägenheter. För stadsdelen innebär detta en trygghet och en ekonomisk fördel.
– Som stadsdel köper vi inte lokaler utan hyr dem, säger Pierre Persson, chef för lokal- och stadsmiljöenheten i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. När vi hyr från fastighetskontoret räknar vi med en avskrivningstid på kanske trettio år, vilket blir en avsevärt bättre ekonomisk kalkyl än om vi hyr från en privat fastighetsägare där kontrakten skrivs på tio år.
Rätt anpassning efter beräknad folkmängd
För att kunna beräkna hur många och hur stora förskolor som behöver byggas tittar stadsdelen på befolkningsprognoser. Enskede-Årsta-Vantör har prognoser specifikt för sin stadsdel och nyckeltal i sin budget. Om detaljerat underlag saknas görs beräkningar efter en genomsnittlig siffra: 20–25 förskoleplatser per 100 lägenheter.
– Vilka som flyttar in i ett område och hur folk rör sig är svårast förutspå, säger Pierre. Folk flyttar och barnkullarna kan vara väldigt ojämna. Förra året skiljde det 600 barn mellan vår och höst! Men vi har ett ansvar för barnomsorg och måste kunna bereda plats för alla barn inom stadsdelsgränserna.
På Mejeriet har det blivit dags för lunch. Matdoften letar sig fram och barnen som nyss satt så stilla på samlingen börjar otåligt snegla mot köket. När fotografen vinkar hej då är gensvaret svagt. Visst är det roligt med tidningsbesök, men det går inte upp mot en måltid med kompisarna.
Text: Blomquist Communication
Bilder: Susanne Kronholm