I Agenda 2030 har världens länder för första gången enats om 17 globala mål för hållbar utveckling. Omställningen till cirkulär ekonomi är en viktig del att nå dit. Vad innebär det för byggsektorn och fastighetsägare?

Byggsektorn är på många sätt en innovativ bransch, men affärsmodeller och arbetssätt har varit uppbyggda i ett linjärt tänkande, där man byggt, rivit och byggt nytt, istället för att ta tillvara och återanvända. Det är ett tankesätt som måste ändras. Stockholms stad har nu tagit fram en handlingsplan för cirkulärt byggande.

– Nästan hälften av en byggnads klimatpåverkan uppstår i byggnationsfasen, säger Sofia Svensson, hållbarhetsstrateg på fastighetskontoret. För att minimera vår resursförbrukning måste vi börja se byggdelar och material som resurser istället för avfall. Det gäller allt från möbler och inventarier till cementblock, tegel, väggar – ja, faktiskt allt i en byggnad!

Cirkulärt byggande innebär nya arbetssätt. En svår men nödvändig omställning. I nuläget handlar det primärt om kompetensutveckling, inte minst för att kunna kravställa på rätt sätt i  upphandlingar.

En bra början vid ombyggnationer är att tidigt koppla in en återbrukskonsult för att inventera vad som kan återanvändas, vad som kan materialåtervinnas och vad som ska avyttras. I handlingsplanen framgår att staden ska se över möjligheten att skapa ett fysiskt återbrukslager och på sikt ha ett system för överblick av vilka resurser som finns att tillgå. Ett annat stycke tar upp kemikalier, och hur vi ska se till att inte bygga in material som i framtiden inte kan separeras och återvinnas.

– Logistik och juridik är övergripande utmaningar med cirkulärt byggande, säger Ingrid Sandström, miljösamordnare på fastighetskontoret. Om vi hittar byggdelar eller inventarier att återanvända är det svårt att veta var de ska förvaras under tiden. Får en förvaltning/ kommun skänka saker eller riskerar vi då att gynna en enskild byggaktör? Hur ska en eventuell försäljning av återvunnet material gå till? Det är svåra frågor som kräver lösningar på en övergripande nivå, innan vi kan komma vidare ’på riktigt’.

– Kungsholmens och Farsta brandstation är pilotprojekt för cirkulär projektering, med återbrukskonsult inkopplad från start, berättar miljösamordnare Ingrid Sandström. Bland annat kommer fönstren renoveras och återanvändas.

Cirkulära exempel i staden

Även om cirkulärt byggande är ganska nytt har tänket redan smugit sig in i ett par projekt. Den tillfälliga saluhallen som stod på Östermalmstorg är ett konkret exempel. Istället för att rivas kommer den få nytt liv som padelhall i Göteborg.

Under renoveringen av Tekniska nämndhuset har en återbrukskonsult kopplats in och tillsammans med inredningsarkitekterna inventerat vad som kan återanvändas. En stor del av belysningen har bytts till LED och återmonterats och många stolar ska återanvändas. Utvändigt är det nästan än mer spännande – där kommer tegel från en riven elstation att återanvändas! Fastighetskontorets projektledare Reza Etemad är en av dem som ingår i en referensgrupp som fastighetskontoret, miljöförvaltningen och de kommunala bostadsbolagen format med syfte att ta fram processunderlag till hur staden ska kunna övergå till cirkulärt byggande. Redan under den första workshopen uppstod idén om att tillvarata och återbruka gammalt tegel.

– Jag visste att renoveringen av Tekniska nämndhuset skulle fortsätta minst ett år och att det är ont om tegel i Sverige, säger Reza. Samtidigt fick vi uppdraget att riva en gammal elstation i Hässelby gård – som var av tegel! Vi kollade om det gick att använda och att det rymdes inom budget, och kunde ta vara på 20 pallar, totalt 6000 tegelstenar. Det kommer räcka till hela återstående renoveringsperioden!

HANDLINGSPLAN 2022

Tre av de 15 mål i handlingsplanen:
• Genomföra pilotprojekt inom cirkulär projektering vid nyproduktion.
• Identifiera och genomföra pilotprojekt för materialinventering och återbruk vid ombyggnation och rivning.
• Implementera metod för uppföljning av byggavfall.

Text: Blomquist Communication
Bilder: Lennart Johansson, Reza Etemad

Avtryck nr 1 2022 (pdf, blädderbar)