Aktuellt

4

mar

Dag för dag mot en tryggare stad

Tomas Kidane vid en röd lada i Akalla by.

Trygghet och säkerhet är högt prioriterade områden i stadens vision. Det gäller såväl långsiktigt strategiska frågor som de konkreta insatserna i vardagen. Möt några av fastighetskontorets medarbetare som har fullt fokus på trygghet!

Att staden ska vara en trygg hemvist för både boende och besökare är högt prioriterat inom Stockholms stad. Sedan september 2021 har Boel Noro Svärd uppdraget som fastighetskontorets trygghetssamordnare.

– Ur ett brottsförebyggande perspektiv talas det om social prevention och situationell prevention, berättar Boel. Fastighetskontoret jobbar med den situationella, det vill säga den fysiska utomhusmiljön kring våra fastigheter. Vi ska säkerställa den upplevda tryggheten. Och vidta brottsförebyggande åtgärder där det är relevant.

– Belysning och vegetation är det vi åtgärdar mest, säger driftchef Daniel Rosén. Och såklart vanligt underhåll. Att snabbt laga sådant som gått sönder och sanera från klotter är viktigt, så att det inte ser övergivet ut och signalerar fritt fram för vandalism.

– Vi jobbar mycket med att ta bort buskar och träd som skapar skymda områden, säger Peter Lundell, tf enhetschef för teknikförvaltarna. Parallellt med det ska vi jobba med att göra staden grönare, så det är en balansgång. Det är stor skillnad på hur miljöer upplevs om dagen jämfört med på natten. Vi diskuterar med hyresgästerna hur de upplever sina områden och får också värdefull information från stadsdelarna.

Satsning på idrottsplatser

En stor del av fastighetsbeståndet är stadens alla idrottsplatser, hallar och bollplaner. Under 2022 sker fortsatta satsningar på klubbstugor vid idrottsplatser för att öka tryggheten med särskilt fokus på flickor.

– Det är ett projekt utifrån att trygghetsproblem har identifierats, speciellt kring bollplaner där det på vissa platser inte ens funnit någon byggnad. Att ha tillgång till toalett och ha någonstans att byta om kan vara avgörande för att ungdomar fortsätter med sin idrott, säger Erika Kenne som är projektledare för flera satsningar på idrottsplatser. Det skapar också förutsättningar för lokala föreningar att utveckla sin verksamhet.

På Mälarhöjdens idrottsplats finns ett staket med grönska på.
Vid Mälarhöjdens idrottsplats har ett bullerplank uppförts mot angränsande E4:an. Den planterade växtväggen ger inte bara vacker grönska utan förhindrar också klotter och skadegörelse.

Idrottsplatser överlag kan vara utmanande ur trygghetsperspektiv. De ligger ofta en bit ifrån övrig bebyggelse, har aktiviteter kvällstid och samlar många ungdomar men färre vuxna. Ett bra exempel på fastighetskontorets trygghetsarbete är Mälarhöjdens idrottsplats, som fått extra medel beviljade för åtgärder.

– På senare år har vi jobbat mycket med utegym, berättar fastighetskontorets projektledare Marlene Sever. Det är en uttänkt strategi för att öka spontananvändandet av idrottsanläggningarna och samtidigt skapa trygghet i och med att fler vuxna lockas till idrottsplatserna. På Mälarhöjdens IP renoverar vi också en gammal omklädningsbyggnad, vi har byggt en ny i tegel, satt upp ny parkbelysning och bullerplank. Vi har även byggt en växtvägg som inte bara ger vacker grönska utan också förhindrar klotter.

I samarbete med stadsdelen har vägen till idrottsplatsen fått en rejäl upprustning. Det som tidigare i princip var en mörk lerstig genom skogen är nu en välupplyst, tillgänglighetsanpassad gång- och cykelväg ända från Fruängens tunnelbanestation.

Platssamverkan

Ett annat exempel på samarbete med stadsdelarna är Akalla by där Tomas Kidane är kundförvaltare. Akalla by består av ett femtontal gamla torparhus, det äldsta från 1600-talet. Här finns keramikverkstäder, idrottsförening, ungdomsgård och en populär 4H-gård med hästar, grisar, getter och kaniner. Dagtid, speciellt under sommarhalvåret, rör det sig mycket folk i området men kvällstid har det varit stökigt till och från. På initiativ från stadsdelen har platssamverkan därför inletts. Ungefär en gång per kvartal träffas olika aktörer i området och diskuterar hur området ska kunna bli så bra och tryggt som möjligt.

– Samarbetet är mycket givande, säger Tomas. Vi ansvarar för byggnaderna, stadsdelen för markutrymmet, trafikkontoret för vägar och gångvägar, och hyresgästerna tillför sitt perspektiv. Polisen och fältassistenter berättar om vad de möter hos ungdomar i området. Jämfört med innerstaden är det väldigt olika platser men det är ändå samma saker som skapar trygghet och otrygghet. Med bra belysning och välskötta byggnader syns det att någon bryr sig om området. Då kan även besökare bry sig om och få en bra känsla för platsen.

VISION 2040

Att Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo, vistas och verka i är det övergripande målet för stadens samlade trygghets- och säkerhetsarbete. Målsättningen till år 2025 är att inte ha några särskilt utsatta eller utsatta områden, samt att ha halverat otryggheten.


Text: Blomquist Communication
Bilder: Lennart Johansson

Avtryck nr 1 2022 (pdf)