18
dec
Så bevarar vi byggnaders historia
De senaste åren har 3D-scanning skapat nya möjligheter. Med avancerad teknologi kan vi inte bara förbättra byggdokumentationen, utan även få ny information om våra kulturhistoriska byggnader. Johnny Rylin, ansvarig för fastighetskontorets ramavtal för 3D-scanning, menar att tekniken idag är en viktig del av både ombyggnationer och upprustningsprojekt.
3D-scanning innebär att en laserstråle sveper över ett objekt eller område och mäter avståndet mellan scannern och föremål genom att analysera ljusreflektioner. Tekniken skapar miljontals mätpunkter som sammanfogas och registreras i ett punktmoln. Detta punktmoln ger en mycket exakt digital representation av objektets eller byggnadens geometri. Genom att kombinera markscanning med drönare får man en heltäckande digital modell av taket och svåråtkomliga utrymmen.
– Tekniken har funnits i över tio år och fastighetskontoret har haft ramavtal för dessa tjänster i åtta år. Sedan det nya ramavtalet blev klart i början av 2024 har vi använt den på ett tjugotal byggnader, bland annat på Stadshuset, Liljevalchs, Strömsborg och Druvmusten, berättar Johnny Rylin.
– För cirka 8 år sedan hade vi ett liknande ramavtal där bland annat Stockholm stadion, Hötorgshallen, Börshuset och Stadsmuseet skannades. Totalt sett har 3D-scanning genomförts på ett hundratal byggnader i vårt bestånd.
Värdefullt hjälpmedel
För Johnny Rylin är en av de största fördelarna med 3D-scanning att den säkerställer att fastighetsförvaltare och byggprojektledare alltid har tillgång till korrekt och exakt dokumentation från början av ett projekt.
– Det är vanligt att äldre byggnader har bristfälliga ritningsunderlag, och då blir det svårt att förstå de faktiska förhållandena. Med hjälp av 3D-scanning får vi ett exakt digitalt underlag som hjälper oss att planera ombyggnationer, renoveringar och underhåll.
Ett exempel på hur denna teknik används är vid ombyggnationer där gamla ritningar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Genom att skapa en exakt 3D-modell från scanningen kan alla involverade i projektet få en gemensam referens, vilket minimerar risken för misstag.
En annan fördel är att 3D-scanning ger möjlighet till digitala rundvandringar i byggnaden. Detta gör att arkitekter, projektledare och andra intressenter kan ”gå runt” i den digitala modellen och bättre förstå byggnadens egenskaper och utmaningar. Genom att ha tillgång till digitala rundvandringar kan vi minska antalet platsbesök i den dagliga driften och därigenom spara både tid och pengar. Ett praktiskt exempel är att vi kan stå i en undercentral och undersöka vilka komponenter som finns i anläggningen, eller uppe i Stadshusets klocktorn för att se hur infästningarna till tornspiran Tre Kronor ser ut.
Exakta resultat snabbt
Scanningen tar vanligtvis mellan två till tre dagar, beroende på projektets omfattning. Om tillstånd från hyresgäster eller andra myndigheter behövs kan processen ta upp till en månad innan scanningen kan påbörjas. När fältarbetet är klart bearbetas data och omvandlas till en 3D-modell, vilket tar ytterligare en till två månader.
– Det varierar beroende på byggnadens storlek, men generellt sett är själva scanningen en snabb process. De största tidskraven ligger på tillstånd, samordning och efterföljande databehandling.
En av de största fördelarna med tekniken är den precision den ger vid dokumentation av fastigheter. Eftersom laserscannern samlar in miljontals mätpunkter ger den en extremt noggrann avbildning av byggnadens struktur. Detta gör det möjligt att arbeta med exakta mått och minimera risken för fel i ritningar och byggnationer.
– Med 3D-scanning kan vi också skapa modeller där vi kan utföra mätningar direkt i den digitala miljön, vilket sparar både tid och resurser. Det är också ett sätt att göra komplexa byggnader mer överskådliga och lättare att arbeta med.
– Trots vissa tekniska utmaningar, som hantering av stora datamängder och informationssäkerhet, finns det många fördelar med 3D-scanning som hjälper oss i vårt arbete, avslutar Johnny.