I takt med klimatförändringarna blir de så kallade 100-årsregnen tätare. Det kräver att fastighetsägare gör nödvändiga anpassningar i och runt sina byggnader, så att de klarar av att stå emot kraftiga vattenmängder. Ändrad höjdsättning av mark för att leda bort vatten från byggnader, fördröjningsdammar, ökade dimensioner på stuprör och sedumtak är några exempel på så kallade skyfallsåtgärder.

Ett så kallat 100-årsregn är kraftigt regn som hittills har kommit ungefär var hundrade år. Det går att se flera tusen år tillbaka. I takt med klimatförändringarna kommer de allt tätare. Och 50-årsregnen kommer ännu oftare. Det blir helt enkelt mer regn.

Men dagens fastigheter och dagvattensystem är inte anpassade för så stora mängder regn. Städer och samhällen har asfalterats mer och mer och vattnet har till slut ingenstans att ta vägen utan kommer blir stående och riskerar därmed att tränga in i byggnader och ge fuktskador. Därför behövs olika typer av skyfallsåtgärder vidtas.

– Som fastighetsägare behöver vi ta ansvar, för att skydda både våra byggnader och människorna som bor och verkar i dem, säger Boel Noro Svärd, utredare på fastighetskontoret.

I bygg- och renoveringsprojekt försöker man i möjligaste mån att bevara grönytor och annan växtlighet och inte skapa hårdytor i onödan.

– Vi tittar på olika lösningar både när vi bygger nytt och när vi bygger om. Det handlar om vad vi kan göra, och vad vi inte bör göra. Naturen är ju ganska smart i sig, och naturliga icke hårdgjorda avrinningsytor fungerar uppsugande och renande. Kan vi behålla eller till och med skapa fler ekosystemtjänster, alltså när naturen renar sig själv, så är ju det verkligen önskvärt, säger Ingrid Sandström, miljösamordnare på fastighetskontoret.

Regn och värmebölja

Det är inte bara nederbörd staden behöver ta höjd för. Även värmeböljor följer i klimatförändringarnas spår, med ökad dödlighet de dagar det är riktigt varmt, särskilt bland äldre.

– Det är mycket varmare inne i städerna än utanför. Här finns inte samma genomflöde av vind, inte samma grönska som kan reglera temperatur eller ge skugga. I Sverige har vi inte behövt så mycket kylmöjligheter tidigare men nu behöver vi lösa problematiken på äldreboenden, förskolor och LSS-boenden, säger Boel Noro Svärd.

Så vad gör staden?

Under de senaste åren har flera initiativ tagits för att göra Stockholm bättre rustat. En handlingsplan för klimatanpassning har antagits, som innehåller åtgärder mot både skyfall och värmeböljor. För några år sedan kartlades nästan alla fastighetskontorets byggnader utifrån hur de ligger till inför 100-årsregn kopplat till markstabilitet och höjda vattennivåer.

– Vi har över 1000 byggnader i vårt bestånd och valde ut ett hundratal som vi har tittat närmare på. De flesta bedömdes utifrån fem parametrar i stadens skyfallsprinciper; fara för liv och hälsa, natur- och kulturmiljö, ekonomiska förutsättningar, tekniska förutsättningar, och staden och samhällets funktionalitet, berättar Boel Noro Svärd.

Utifrån detta prioriterades i ett första steg åtgärder kopplade till fara för liv och hälsa. Det är många parametrar att ta hänsyn till, både gällande byggnaden och verksamheten, i en fastighet. Målet är att minimera konsekvenserna för medborgarna om vi drabbas av skyfall och värmeböljor.

Idrottsplats med ytor för regn

I takt med att stadsdelen Vårberg växer med fler skolor och bostäder har behovet av idrottsytor ökat i området. Under de senaste åren har Vårbergs idrottsplats utvecklas till en mer komplett anläggning, med plats för både organiserad idrott och ytor för spontanidrott. Två 11-spelsplaner och en 7-spelsplan är klara och ny en servicebyggnad blir klar hösten 2024. Runt de nya planerna har träd som ek och pilträd kunnat sparas, vilka kommer hjälpa till att suga upp vatten. Som en åtgärd inför 100-årsregn har en fördröjningsdamm skapats till väster om idrottsplatsen.

– En torrdamm eller fördröjningsdamm är i princip en fördjupning i marken där vatten kan samlas, som blir en naturlig avrinning till området, berättar Ylva Berglund, projektansvarig på fastighetskontoret.

Intill 7-spelsplanen finns en område med en nedsänkt gräsyta som kan samla upp vatten. Foto: Caroline Berg

I samråd med stadsdelen, som förvaltar området, har ängsmark också planteras intill idrottsytorna.

– Ängsplanteringen är lätt att sköta och kommer också bidra till större biologisk mångfald. Istället för att klippa gräsmattor slår man ängen för hand högst en gång om året. Då kan det växa sig ganska högt och locka till sig fjärilar och insekter.

Öka kunskapen

Stockholm kan lära mycket från andra städer. Göteborg, Malmö, Helsingborg och Gävle har kommit långt på kort tid när de drabbades hårt av översvämningar och såg hur mycket det kostade.

– Det är viktigt att arbeta förebyggande och jag är glad att även vi kommit igång på bredare front. I en stor organisation räcker det aldrig att bara några få sitter på kompetensen, säger Ingrid Sandström. Medarbetare har fått utbildning i ekosystemtjänster, biologisk mångfald, och hur vi kopplar byggande till klimatanpassning.

Hjälp oss med klimatanpassningar!

Är du intresserad av frågorna och vill veta mer? Eller har du förslag på anpassningar med grönåtgärder och nyplanteringar som kan skapa mer grönstruktur och större biologisk mångfald vid din byggnad? Hör av dig! Tipsa oss också om du ser risker för vatteninträngning i din byggnad så tittar vi på det.

Hör av dig till oss på fastighetskontoret@stockholm.se

Text: Blomquist Communication
Toppbild: Lennart Johansson, Stockholms stad